Tjänstledigt!

Jag ska vara ledig resten av året så det kommer nya inlägg här först i januari.
Håll ut tills dess!!

Lägger in en länk till en film som visar hur det kan se ut när flygplan ska landa i hård vind som kommer från sidan (crosswind landing)! Se och njut! :)

http://www.youtube.com/watch?v=WfQXnYKscB8

Kontoret

Börjar som det slutar!

Nya perioden börjar nästan som den förra slutar. Med lång arbetsdag, men vi tar det från början.
Första dagen var lugn och inte så lång. Vi skulle bara flyga Oslo-Köptenhamn-Oslo och sedan åka som passagerare upp till Tromsö.
Men det var återigen underkylt regn på Gardermoen så vi var tvungna att ta vägen genom av-isningen innan vi kunde lyfta mot Köpenhamn.
Tog en kort filmsnutt på hur det ser ut.

När vi i slutet på dagen kom upp till Tromsö var det 30cm snö som gällde men det skulle bli varmare dagen efter, då vi skulle flyga till Las Palmas.

Vintermorgon i Tromsö

Lofoten i morgonsolen

Vi började kl06 på morgonen i Tromsö. Tromsö-Las Palmas är ungefär lika lång som Oslo-Dubai. Med andra ord en lång flygning och på gränsen att man kan flyga hela vägen utan stopp, även med fulla tankar ombord.
Vi hade en CTOT, men den låg bara 10min efter ordinarie avångstid, men det snöade som sagt så vi var tvungna att av-isa flyget. Detta tog lite längre tid och vi missade våran CTOT-tid med 2min. Detta gjorde att vi blev stående med motorerna igång i ytterligare 20min innan vi fick lyfta.
Detta gjorde att vi brände 200kg bränsle direkt innan vi ens kommit ifrån Tromsö. Redan nu visste vi att det skulle bli svårt att flyga non-stopp till LPA.
Under flygningens gång brände vi lite mer bränsle än det var beräknat och när vi dessutom skulle flyga NAT-flygning över atlanten fick vi inte ligga på hög höjd utan vi fick sjunka och flyga på 33.000ft. Detta gör att flygplanet drar ytterligare mer bränsle.
Vid den tidpunkten visste vi att vi inte skulle nå LPA utan att göra en mellanlandning.
Via vår data-länk vi har i flyget skickade vi information till vår bolag att vi skulle mellanlanda i Faro i Portugal. Vi fick meddelande tillbaka att allt skulle vara förberett när vi kom dit.
Vi meddelade trafik-kontrollen att vi ville gå till Faro för ett fuel-stop.
Vi kom dit, landade, tankade och stack igen. Vi stod på marken i 17min så det gick väldigt smidigt. Efter vi lyft återstod det 2h flygning innan vi nådde LPA. Så efter en flygtid på totalt 7h 40min var vi på LPA.

Faro

Återhämtning vid poolen

25 grader och sol gjorde att man genast fick upp humöret lite, och efter ankomst till hotellet var det skönt med ett bad i havet och en kall öl i solen.

Lång arbetsdag!

Sista arbetsdagen förra arbetsperioden blev en lång arbetsdag.
Vi skulle flyga Oslo-Las Palmas-Oslo. Arbetspasset började med att flygplanet vi skulle använda var försenat från Dubai, så vi skulle få ett annat flygplan.
Det blev byte av gate, men när vi kom till den gate vi skulle avgå ifrån så stod AirBaltic där.
Dom var lite försenade men började pusha ut flygplanet från gate strax efter vi kom dit. Dom fick dock problem när dom skulle starta en motorn. Dom gjorde 2 startförsök utan att få igång motorn.
När man gör misslyckade startförsök så lägger det sig en del bränsle i motorn som inte blir förbrännt.
Det var mörkt ute och vid det 3e försöket startade motorn, men eftersom det ligger bränsle kvar i motorn så tar detta eld. Så hela motorn sprutar ut eldlågor (kallas "tail pipe fire") i några sekunder.
Det är ofarligt men ser ganska spektakulärt ut i mörkret. Tyvärr höll det bara på några sekunder så jag hann inte ta något foto av det.
5min innan vi skulle avgå kom så vårt plan till gaten och vi började lasta. Vi hade stark motvind ner och en flygtid på 6 h.
Detta arbetspasset är schemalagt till 13h 30min och med en försening på 30min ut från Oslo gjorde att vi skulle få en lång arbetsdag.
Vi skulle passera flera jet-strömmar på väg ner vilket gjorde att vi hade ganska långa perioder med mycket turbulens på väg ner. Detta gjorde att folk bak i kabinen mådde dåligt och någon spydde, men i stort sett gick det bra.

Vy över LPA-flygplats

Inflygning bana 03L LPA

Få parkeringsplatser lediga på lördagar

På lördagar är det alltid mycket trafik på Las Palmas (LPA) så också idag. Vi landade på den tiden vi egentligen skulle avgå från LPA. Vi fick därför en CTOT vilket gjorde att vi skulle bli ytterligare sena. Nu började vi närma oss max tjänstgöringstid. Vi får jobba 14h. Efter det är det speciella händelser som gör att vi får fortsätta. Bland annat är det kapten som avgör om vi på ett säkert sätt kan fortsätta flygningen.
Men vi skulle ha mycket medvind hem så vi visste att det skulle gå fortare hem. Till slut kom vi i luften och satte kurs mot Oslo. Återigen fick vi en del turbulens den första timman av flygningen men efter det hade vi bra väder resten av vägen.
När vi kom in till Oslo och landade och parkerade hade vi 4min till godo på vår tjänstgöringstid.
Efter en arbetsdag på 14h var man ganska mör och det var skönt att det var sista dag så man kunde åka hem och vila.

London och Gdansk

Dags för en ny tur till England igen. Det är ganska roligt och trevligt att flyga till London faktiskt.
Det är ofta ganska högt tempo, mycket trafik så man får hela tiden vara med när man är på väg in och ut till London.

Trafik in till London. Vita prickar med siffror är flygplan

Det var mycket trafik även idag när vi började närma oss. Man får alltid börja att sjunka ner tidigt när man ska dit. Det är för att ta oss under trafiken som är på väg ut från London.
Man får mycket kursändringar, höjdbyten och frekvensbyten ganska konstant när man kommer i rusningstrafiken, men dom är otroligt duktiga och effektiva.
Vårt bolag har ca. 100 flygningar till och från London varje vecka så det är otroligt mycket skandinaviskt folk som flyger till London och vise versa.
Söder om London låg det en del CB-moln  och täckte himmlen men över själv London var det strålande solsken och väldigt god sikt.

Themsens inlopp mot London

Det är inte så ofta man får bra sikt över London för det brukar alltid var lite disigt i luften.
Efter att ha lastat ombord nya passagerare och satt kursen tillbaka mot Oslo var det bara att förbereda sig på nästa destination för dagen, Gdansk i Polen.

Det är lagom flygtid till Gdansk tycker jag. Den ligger på drygt en timma. Man hinner komma upp på höjd, få i sig lite mat och sedan göra klart för inflygningen.
I Polen är allting väldigt rakt och enkelt. Det är typ "flyg till den punkten, ser du banan kan du landa". Inte riktigt men i stora drag :)
Vi låg lite efter tidsschemat men hade en del medvind hem till Oslo och lyckades landa på tid.
Vi hade lite CB på inflygningen till Oslo som vi fick navigera runt så vi slapp turbulens och annat.

Atombomb?

Efter 10.5h arbete var det bara att gå och ladda för sista dagen. 12h vila för att sedan köra tur /retur Las Plamas på 13.5h.

Freezing Rain!

Som jag sa i förra inlägget så har vintern kommit till Gardermoen. Idag var det inrikesflygningar i Norge som gällde.
Vi skulle först flyga Oslo-Tromsö tur/retur och sedan flyga ner till Kristiansand för övernattning.
När vi satt och gick igenom vädret på crew-rummet så såg vi att det var rapporterat "FZRA" vilket betyder freezing rain. Detta är den värsta sortens isbildning vi kan få. Det är alltså underkylt regn som kommer ner.
Dels så flyter den ut över vingar och kropp på flyget och eftersom det blir helt genomskinligt så är det väldigt svårt att se att det ligger där.
Man får därför vara väldigt uppmärksam när man går sin kontrollrunda runt flygplanet. Vi upptäckte att vi hade fått "clear ice" på flygkroppen och meddelade till Tornet att vi skulle behöva av-isning innan vi skulle lyfta.
Av-isning går ut på att man sprutar medel över vingar och flygkropp. Varmt vatten och glykol bland annat. Dels för att ta bort det som ligger där men också för att förhindra att nytt lägger sig om det är nederbörd i luften.
Om man inte gör detta så kan is, snö och annat göra att aerodynamiken över vingarna blir så dålig och ger så dålig lyftkraft att planet i värsta fall inte kan flyga.

När vi kom in på av-isnings platsen fick vi reda på av bilarna som av-isar oss att det satt väldigt mycket is på våra vingar. Vi stod i ca. 20min och sprutade vätska på planet för att få bort all is men till slut var allt borta och vi kunde sätta kursen mot Tromsö 50min försenat.
I Nordnorge var det strålande vinterväder. Klar himmel och god sikt och vi landade på bana 19 i Tromsö. Man får otroligt fina vyer över snötäckta fjäll när sikten är så bra.
Efter att ha lastat om stack vi tillbaka till Oslo där vi snabbt lyckades lasta om planet ytterligare en gång och satte kurs mot Kristiansand som ligger på Norges sydspets. Så under dagen hade vi varit vid nord spetsen och ner till sydspetsen av landet. Det blåste en hel del i Kristiansand vid landningen så vi hade en del turbulens in men det gick fint. 35min sena släckte vi ner planet och åkte taxi till hotellet. Vi skulle bara ha en kort natt med ca. 5 timmar sömn och sedan ta flyget tillbaka till Oslo.

Soluppgång över Kristiansand

I soluppgångens ljus gjorde vi den korta flygningen på 45min tillbaka till Oslo och arbetspasset var slut. Imorgon är det London och Gdansk som gäller på schemat.

Snön har kommit!

Då har vintern slagit till på Gardermoen och man får ställa in sig på några månader med snö och kyla.
Första arbetsdagen skulle bli lång. Oslo-Fuertuventura tur/retur.
Dagen innan hade det fallit ca.30 cm snö i området och jag var glad att jag inte jobbade den dagen.
Första dagen med snö är som alltid lite kaotisk, med mycket försenade flyg och slott-tider.

Vår flygning var premiärturen till Fuertuventura. Vi hade med oss drygt 140 passagerare som ville med ner till värmen.
Vi blev puschade ut från gate 38 och taxade ut till bana 01L för start. Vi hade lite tur för flygplanet hade stått inne i en hangar på natten. Om det hade stått ute hade vi fått avisa flyget med olika vätskor (återkommer med detta när vi har avisat).
Vi tog av och följde SID TOR2A (SID= Standard instrument depature. Det är rutten vi flyger ut från flygplatsen på).
Enligt våra väderkartor skulle vi ha bra väder ända ner till södra Spanien. Här skulle vi passera 3 JET-strömmar som enligt pappren skulle kunna ge ganska kraftig turbulens.
Vi körde på ner igenom och kände av när vi började gå in i JET-strömmen. Vinden ökade från sidan och gick upp till ca.120 knop. Däremot blev det inte lika mycket turbulens som vi befarat. Men under en stund hade vi ända skylten för säkerhetsbälte tänd för det var en del barn som sprang runt i cabinen vilket inte är så lämpligt i dessa förhållanden.

I slutet på inflygningen så fick vi en ganska stor genväg in till finalen vilket gjorde att vi låg väldigt högt i förhållande till glidbanan in till landningsbanan. Det blev en brant tur neråt där vi fick ta ut hjulen tidigt för att få mer motstånd ut och kunna sjunka snabbare. Det blåste ganska mycket på marken, upp mot 30 knop men det låg nästan rakt i banan så förutom lite turbulens var det ingen fara.

Fuertuventuras flygplats

När man flyger första turen till en ny destination får man vara med på att allt kanske itne flyter som det brukar. Så även idag. När vi skulle tanka så vägrade tank-gubben att börja tanka. Han hade inte fått info om att vi hade krediter till att tanka. Detta skulle kollas upp sa han. Men ingen händer och vi hade även en slott-tid att ta hänsyn till. Jag försökte prata med honom upprepade gånger och få honom att börja tanka medans han väntade på telefonsamtalet som skulle lösa det hela. Detta gick han inte med på. Men som tur var kom beskedet och han började tanka.
Eftersom detta var första turen ner så hade vi inte flugit dit några passagerare tidigare och hade därför bara 8 passagerare med oss hem. För kabinpersonalen är detta skönt men för oss i cockpit gör det tyvärr ingen större skillnad.

På väg hem hade vi endast en kort bit med turbulens genom JET-strömmen och resten av vägen flöt på lugnt och stilla. Efter 4h 55min landade vi tryggt på Gardermoen igen och en arbetsdag på 13h 30min var över.

Kort natt

Sista rundan denna arbetsperiod var kort. Vi hade check-in kl 20.00 på OSL för att flyga över till Helsingfors. Hela dagen hade det varit dimma på Gardermoen så i princip alla flyg under dagen hade blivit försenat.
Flyget vi skulle ta över kom från Malaga och även det hade lämnat Oslo sent tidigare under dagen pga dimma.
Detta gjorde att vi avgick en stund efter tidtabell men tack vare medvind igen lyckades vi nästan ta igen den förlorade tiden.
Vi landade på bana 22L i Helsingfors/Vantaa och promenerade till Hilton hotell som ligger alldeles intill flygplatsen. Vi slutade kl. 23.30 och skulle ha in-check kl05.00 igen så det blev inte mycket sova av, men vi skulle bara flyga tillbaka till Oslo och sedan var arbetsdagen slut. Eftersom det är en sådan kort natt så är det egentligen samma arbetspass som hänger ihop. Därför kan vi inte fortsätta flyga när vi kommer tillbaka till Oslo eftersom vi inte fått full vila.

När vi skulle avgå från Helsingfors fick vi veta att vi återigen hade fått en CTOT tack vare dimman i Oslo igen. Vi fick som vanligt ingen förbättring utan fick vänta 25min extra innan vi kom iväg. Vi hade fint väder ända fram till Gardermoen. Gardermoen är ett riktigt dimhål. Ofta kan det vara strålande väder runtomkring hela flygplatsen men just över den är det tät dimma.
På grund av dimman skulle vi bli tvungna att göra en så kallad CATIII landning. Det är när det är dimma och sikten är så dålig som vi använder oss av detta.
En CAT III är där vi låter autopiloten landa flygplanet, en sk "autoland". Först när vi hjulen tar i marken kopplar vi ur autopiloten och tar över styrningen. Ganska imponerande. Men denna funktion har begränsningar vad gäller vindstyrka och annat men vid dimma är det ju som oftast lite vind.

Lägger med en film för att visa vår CAT III landning på bana 19R på Gardermoen.

Lanzarote

Klockan ringer 04.00 och det är dags att sätta fötterna i golvet. In-check på flygplatsen kl05 för att flyga glada passagerare till solen på Tenerifa.
När vi kollar över vår färdplan och hur mycket bränsle vi ska ha får vi reda på att vi har fått en CTOT som är 30min efter ordinarie avgångstid. Vi har dessutom en del motvind ner så resan är beräknad till 5h 50min.
Detta spelar i vanliga fall inte så stor roll för oss i besättningen men idag är det lite annorlunda för när vi kommer ner till Tenerifa så ska vi flyga över som passagerare till Lanzarote och vi har bara 55min på oss från landning till vårat flyg till Lanzarote avgår. Så med 30min försenad avgångstid och motvind så skulle det blir tight med tiden.
Vi tankade på 18 ton bränsle och gjorde oss klara. Vi kom iväg innan solen hade börjat gått upp och satte kursen mot sydväst. Som sist skulle vi flyga en sk NAT rutt. Vi det var mestadels molnigt hela vägen ner så det blev inte mycket för passagerarna att titta på under resans gång.
Vi flög in en del av den förlorade tiden och lyckades landa i god tid till nästa avgång. Men här kom problemet. Det visade sig att det inte fanns någon avgång från Tenerif Syd till Lanzarote. Det fanns helt enkelt inget bolag som flög den sträckan.
Vi fick ringa Operation på vårt bolag och höra vad som hade blivit tokigt. Det visade sig att det blivit något fel i våra schema.
Nu skulle vi plötsligt sätta oss i taxi från flygplatsen på syd för att åka upp till norr för att flyga till Lanzarote från den flygplatsen. Det tar ca. 1h från syd till norr och därefter blev det väntan på ca. 1h innan planet gick.
Efter 11h var vi så på hotellet på Lanzarote och vi kunde njuta lite av sol, bad och mat.

Utsikt från toppen av hotellet

Stranden och vårt hotell

Dagen efter hade vi pickup på hotellet kl19. Vi kom till flygplatsen där vi märkte att flyget vi skulle ha hem var försenat så vi tog lite mat innan det var dags att jobba.
Just på Lanzarote är det mycket personer i rullstol som åker med. Detta gör att det tar väldigt lång tid att tömma och lasta planet.
Vi kom därför iväg ca. 55min sent, men vi visste att vi hade en JET-ström som låg i vår riktning som skulle hjälpa oss att ta igen lite av tiden.
Det var mörkt när vi startade så det blev en flygning där det inte fanns mycket att titta på utåt.
Med hjälp av vinden och en del genvägar satte vi hjulen i marken 8min efter den angivna tidtabellen vilket vi och passagerarna var nöjda med.
Vi hade en flygtid på 4h 37min vilket är kort tid för den långa sträckan. Klockan 02.30 checkade vi ut och det var inte så svårt att få dom små blå att blunda och somna gott.

Huvudstaden och Nice

Sista dagen av arbete och Svenska huvudstaden skulle besökas, samt en tur till Nice i Frankrike.
Det var som vanligt tidig start på dagen. 05.50 var det in-check på crew-rummet på Oslo.
Vädret såg bra ut både i Oslo och Stockholm. Ändå fick vi en CTOT för avgång mot Stockholm pga väder.
Detta tyckte vi var en aningen konstigt, men det är inte mycket man kan göra något åt utan vi fick snällt sitta och vänta i flyget i 30min extra.
Det är ganska typiskt när man är på sista arbetsdag att det ska börja med lite strul.
Men vi satte högsta fart mot Stockholm och vi lyckades ta igen några minuter. En snabb tur tillbaka till Oslo med ca. 90 passagerare och vi tog igen ytterligare några minuter.
När vi landade i Oslo hade vi 25min på oss att lasta om passagerarna och komma iväg mot Nice och detta lyckades vi med.

Vi  hade en flygtid på ca. 2h 45min till Nice och det var jag som flög. Vi hade fantastiskt fint väder när vi passerade över Alperna som synes på bilderna. Tyvärr hade vi Monte Blac lite för långt ifrån oss för att få med bra på bild.
Vid inflygningen till Nice flyger vi över Monaco på ganska låg höjd och då kan man se en hel del fina båtar som ligger i hamnen. Detta gäller väl för övrigt hela kusten längs Monaco, Nice och Cannes. Det är mycket privatflyg, privata helikoptrar som landar och lyfter på Nice flygplats.

Alperna

Nice

Inflygningar till Nice kan bli lite hur som helst (som vanligt med fransmän). Man får vara beredd på det mesta, men denna gång fick vi faktiskt en ganska bra inflygning utan problem.
Sista jag va där däremot så fick vi en helikopter som kom precis under oss när vi var väldigt nära landningsbanan. Detta gjorde att vi fick omedelbart sluta sjunka och stanna på den höjd vi var på.
Detta verkade dock inte vara något problem enligt franska kontrollen.
Men denna gången gick som sagt bra och vi landade i ett soligt Nice med ca. 18 grader.
För en gång skull fick vi av och på passagerna i god tid, men det är alltid något som inte funkar i Frankrike. Vi stod och väntade i 20min på att tankbilen skulle komma och när den väl kom så var den naturligtvis trasig.
Jag sa till dom att vi omedelbart var tvungna att få en ny men det tog ändå ca. 10min till innan den nya kom.
Detta gjorde att vi lämnade Nice 25 min efter tidtabell. Så efter att ha jobbat in all försening vi började dagen med var vi tillbaka till ruta ett.
Men vi hade lite medvind tillbaka och lyckades landa ca. 5min efter tidtabell i Oslo.

Arbetsveckan va slut och det var bara att sätta sig i bilen hem.

Ny period, nya ställen!

Efter den långa turen till Dubai sist började denna period med något kortare flygningar.
Klockan ringde 04.55 för att checka in kl06. Första turen skulle gå mellan Oslo och Trondheim.
Solen började så sakta att stiga upp i horisonten när vi taxade ut mot bana 01L för att starta rakt norr
ut mot Trondheim.
En flygning mellan Oslo-Trondheim tar ca. 50min. och vi fick en lugn och fin inflygning med endast
svag vind och lätt molntäcke. Efter omlastning vände vi tillbaka till Oslo för att förbereda nästa flygning som bar av mot Munchen i Tyskland.
Munchen är en storflygplats som är tungt trafikerad. Det är många flygplan, det är stora flygplan och det är många taxi-banor att hålla koll på.
Vi hamnade som nr.5 i kö för inflygning till bana 26R och det var låga moln i området. Dimman hade precis börjat att lätta. Vi landade och rullade av banan in mot taxibanorna.
När vi hade taxat en bit fick vi reda på att vår gate vi skulle parkera på fortfarande var upptagen av Alitalia (naturligvis). Vi stod och väntade i nästan 20min innan vi till slut fick en helt nya parkering eftersom Alitalia aldrig flyttade på sig.
Omlastningen gick trögt och vi lämnade gaten ca.10 min sent. Vi skulle sedan taxa tvärs genom hela flygplatsen för att komma till startbana 26R. Den banan är 4400m lång så för vår del är inte längden på banan några större problem.
Med hjälp av lite medvind och lite genvägar lyckades vi landa i Oslo på tid. Vi flög efter det som passagerare upp till Trondheim igen för att lägga oss på hotell. Så efter 12h var denna första arbetsdag slut.

Dag nr2 skulle turen gå från Trondheim till Las Palmas. Det var återigen tidig in-check och det var helt fullbokat. Denna flygning var en charter för Fritidsresor som vi har ganska många av på ett år.
Vi startade med endast 1ton upp till max startvikt. Tiden var beräknad till 5h 35min.
Vi startade bana 27 och svänger sedan söder ut mot Stavanger. Efter Stavanger går vi ut över Nordsjö mot Aberdeen i Skottland. Vidare går turen mot Dublin, Irland. Efter Irland går vi ut på en sk NAT route.
NAT står för  North Atlantic Tracks. Det är speciella flygvägar man använder sig av när man flyger långt ut över havet där det är dålig radiotäckning. Som när man flyger mellan Europa och USA.
När vi ska flyga dessa får vi speciella klareringar. Vi får en höjd, fart att hålla och farten får inte ändra sig mer än några procent utan att man meddelar detta. Vi måste också meddela exakta tidpunkter på olika punkter vi passerar över.
Vi har också en speciell radio vi använder (HF- High frequense) som är sämre ljudkvalitet men som har längre räckvidd.
Så från Södra Irland till Las Palmas flyger vi över havet hela tiden så det finns inte så mycket för passagerarna att se.

När man närmar sig Las Palmas ser man Teide, som är vulkanen på Teneriffa. Den sträcker sig högt upp ur havet.
När vi väl landat på Las Palmas så var inte turen slut för oss. Då skulle vi flyga som passagerare med ett annat flygbolag över till Teneriffas norra flygplats. Därefter var det taxi från norra sidan till södra sidan där vi har vårt hotell. Detta gjorde vi pga att våran flygning dagen efter skulle gå från södra Teneriffa till Stockholm.
Så efter ytterligare en 12 timmars dag var det skönt med en kall öl och ett dopp i havet innan en god bit mat på kvällen.

Utsikt från rummet över pool och hav

Turen från Teneriffa till Stockholm blev en timma försenad. Detta berodde på att när flyget kom ner hade dom med sig 13 rullstolsburna personer. Det tog lååång tid att få av alla och då fick vi dessutom en slott tid (CTOT) som gjorde att vi blev ytterligare några minuter sena.
Men väl i luften fick man en fin vy av Teide innan vi satte kursen norr över. Vi fick en del turbulens i början på turen innan vi nådde in över Portugal. Detta berodde på en JET-ström med stark vind som låg i luften. Men detta lugnade ner sig och efter det hade vi ganska bra väder men en lång tur.
Turen till Stockholm tog nästan 6h, och efter landning var det till att vänta en timma innan vi åkte som passagerare över till Oslo.
Där var det risk för snöfall men som tur var låg tempen på plus så det var bara regn. Så efter en 3e dag på 12h var det skönt att gå och lägga sig i sängen.

Idag har jag standby så det återstår att se om det blir någon flygning idag.

Oslo-Dubai-Köpenhamn

Så var då dagen kommen för att flyga den längsta flygningen vi har med våra 737-800. Oslo-Dubai!
Och om jag inte är helt fel informerad så är detta faktiskt världens längsta kommersiella flygningen med just Boeing 737-800 som finns.
Vi hade in-check kl 11.40 på fredagen. Normalt sett har vi 60min in-check innan flygningen går, men just till Dubai är det mycket som ska förberedas så där har vi 1h 15min in-check.
Vi tar som vanligt ut färdplan, väder, antal passagerare osv. Just hur mycket bränsle måste man titta extra noga på på dessa flygningar eftersom dom är så pass långa att man i princip startar med fulla tankar och max startvikt, dvs nästan 80ton. När vi har tankat fullt så har vi nästan 21ton bränsle ombord på flygplanet.
Ofta så är det inga problem från Oslo till Dubai, utan när man ska hem för det är oftast då man har motvind. Det händer då och då på dessa flygningar att man måste göra en sk teknisk mellanlandning. Alltså man måste gå ner någonstans på vägen för att fylla på mera bränsle.

Idag skulle vi ha med 162 passagerare (Dubai-Oslo har vi maxgräns på 150 passagerare pga vikter och bränsel). 
Vi pushade ut från gate strax efter kl13 och fick klart för start på bana 19L. Enligt våra väderkartor låg det en JET-ström tvärs över södra Sverige som kanske skulle kunna ge lite turbulens, men detta märkte vi inget av. Vilket var skönt då vi hade en del flygrädda passagerare som slapp oroa sig i onödan.
Nu på hösten så bygger inte CBn sig så höga som dom gör mitt på sommaren, så även om vi såg ett par på väg ner hade vi inga problem att komma över topparna på dom och i övrigt hade vi fint flygväder.

Det som är lite speciellt under dessa flygningar är när vi kommer ner över östra Europa och arabländerna. För det första så blir terrängen väldigt hög där. Och det är sånt som kan ge oss problem om vi skulle tappa trycket i cabinen. Då ska vi normalt sett sjunka snabbast möjligt ner till 10.000ft där vi människor kan andas utan hjälp. Men när vi kommer över dessa områden så är bergen så höga så man kommer inte ner till 10.000ft.
Vi har därför med oss sk  "escape routes-kartor" eller "flyktvägar". När vi flyger över dessa områden måste vi hela tiden följa med noga på vart vi befinner oss och vart vi ska ta vägen om situationen uppstår.
 Det kan se ut exempelvis : RENGI-ULKEM    Return and descend to 14.000ft.Proceed  direct to BALIM to join AWY U/W73-U/W716 westbound to Gaziantep LTAJ. When west of BALIM descend to 10.000ft.
Så här håller det på i ca. 2-3h och ser lite olika ut beroende på mellan vilka punkter man befinner sig.

Escape routes

Det andra man måste vara uppmärksam på är när man ska in över Iran. Då måste man hålla koll på vilken punkten är som är inträde i Iran. När man är ca. 10-15min innan den ska man kalla upp Iran Air Defence på radion för att få tillstånd att flyga in. Detta går som regel bra men det har inträffat att flyg har blivit nekade och måste då helt enkelt vända om och flyga en annan väg vilket kan skapa problem.

På väg ner satt jag och läste tidningen och läst ett reportage om Syrien. Det hade genomförst otroliga massmord på ett ställe som låg strax innanför gränsen mellan Turkiet och Syren. Bara en timma senare flög vi alldeles intill Syriska gränsen vid denna plats och man fick en konstig känsla när man tittade ner och visste vad som pågår. En slags overklighets känsla.

Gränsen mot Syrien

Efter ca. 6h 30min var vi så framme i Dubai ca. kl21 lokal tid. Efter att 20!!! städare hade städat planet satte vi oss i taxin till hotellet. När vi kom dit bytte alla om och gick ut för att ta några öl som sig bör när man har chansen :)

 

 

Städning pågår

Burj Khalifa 828m högt

Svårt att tro man är i ett ökenland. Det mesta finns här!

 

Fina bilar finns här också

Efter en dag vi poolen och lite shopping kommer nackdelen med denna flygning. Vi flyger dagtid ner för att 24h senare vända dygnet och flyga natt hem. Jag har svårt att somna på beställning och fick alldeles för lite sömn innan jobbet drog igång, men inte mycket att välja på.
Flygtiden mellan Dubai-Köpenhamn var beräknad till 6h 56min. Vi skulle flyga över Iran, Armenien, Georgien,  över Svart havet, Ukraina, Polen för att till sist flyga över Östesjön och in mot Köpenhamn.
Som jag berättade innan så hade vi en del folk som var flygrädda med oss ner. När man är flygrädd skapar man sig mycket rädsla själv. T ex var en tant väldigt orolig varför vi hade släkt ljuset i cabinen. Var detta pga att dom inte skulle se oss på marken över Iran och skjuta ner oss?? Nej, detta var bara för att det var natt och att det var bekvämare och behagligare för gästerna.
Vi passerade lite åskväder på vägen upp men som höll sig på bra avstånd. Även detta har skapat oro bland passagerarna ibland. Är det bomber som fälls på marken??? Nej, det är bara lite åska.

Efter drygt 7h i flygmaskinen så landade vi till slut i Köpenhamn. Där satte vi oss genast på ett annat flyg som tog oss till Oslo (dock flög vi som passagerare denna gång) och där vi slutligen avslutade vårt arbetspass.
Jag hade inga större problem att somna när jag lade huvudet på kudden.

Det finns mycket att berätta om dessa flygningar men jag får inte blir för utdragen utan sparar en del till nästan gång!

En titt på Legoland!

Förra perioden avslutade jag med att flyga mellan Oslo-Stockholm t/r, och även Oslo-Billund t/r.
Efter att ha övernattat i Trondheim åkte vi passivt ner till Oslo. Det vill säga att vi åkte som passagerare för att sedan påbörja vår flygning från Oslo.
Det var två flygningar där det egentligen inte finns så mycket roligt att berätta om.
Vi startade på bana 19L från Oslo för att sedan landa på 01R på Arlanda. På Arlanda har vi tidigare
parkerat på Terminal 1, men numera är all utrikes flyttat till Terminal 5. Detta är för att förbereda för
våra långdistansflygningar som ska ha sin start i början på 2013.
Det är smidigare att ha alla ankomster och avgångar från samma terminal. Passagerarna slipper gå så långt när dom byter mellan flygningarna och det blir lättare att hantera allt bagage.

Turen ner till Billund tar ca. 1h. Flygplatsen ligger precis intill Legoland, så vid inflygningen så kan man slänga ett snabbt öga på nöjesparken innan hjulen tar i marken.
Billund var sista flygningen denna arbetsperiod. Eftersom man ska köra hem efteråt är det skönt om man kommer tillbaka i tid. Vi hade inte så många passagerare med och vi hade lite medvind upp så vi landade på Oslo 5min före planlagt.

Kvällsbild på kontoret

Efter några dagar ledigt hemma var man igår åter tillbaka i Oslo. Jag började med att ha standby några timmar innan vi skulle flyga en tur upp till Evenäs i norra Norge.
Norges natur består ju av mycket berg. Och när det blåser mycket över bergen så trycks luften uppåt. Detta kan skapa så kallade mountain waves. Detta märker vi tydligt av ibland när vi flyger över sådana områden.
Dels kan det ge mycket turbulens, planet kan få svårt att hålla höjden och farten ändrar sig.
Igår hade vi inte så mycket av det men flyget hade lite svårt att hålla farten.
Vi har en sk redline på fartmätaren. Det är max den hastighet vi får flyga flygplanet i. Men när vi får sådana "bergsvågor" så kan dom lätt trycka planet över denna hastighet, så då får man sitta och passa på det hela tiden och dra av på gasen när man ser att farten börjar öka.
Men som sagt. Vi hade bra väder på denna tur och vid inflygning till Evenäs hade vi en fin kvällsvy över hela Lofoten i Nordnorge.
Det är mycket höga berg runt flygplatsen i Evenäs, så när vi startar så måste vi noggrant gå igenom hur man ska flyga om t ex en motor slutar att fungerar just efter start. Då klarar inte flyget att klättra med samma hastighet och ett berg vi normalt skulle komma över är inte säkert vi klarar med en motor.
Vi har därför speciella procedurer och vägar att flyga om en motor slutar fungera. Detta är något vi ofta och noga tränar i simulator så vi är väl förberedda på detta. Men som tur var funkade båda motorerna hela vägen tillbaka till Oslo så alla kunde åka hem och lägga sig och sova gott.


Idag är det "oslo expressen" mellan Oslo-Bergen som gäller, så det blir nog inte mycket att rapportera om det. I slutet av perioden bär det av till Dubai. Återkommer med mer info när detta är genomfört.

STOPP på Gardemoen!

Flygningen går inte alltid som planerat kan man säga.
Började första arbetsdagen med att flyga mellan Oslo-Stavanger 2ggr och sedan flyga över till Haugesund från Oslo med övernattning i Haugesund.
Det var ganska blåsigt på västkusten under kvällen och på inflygning till Haugesund fick vi en hel del turbulens över bergen, men passagerna satt fastspända i stolarna och höll sig lugna.

Haugesund har en ganska kort bana att landa på, vilket gör att man måste vara väldigt noga på inflygningen dit om man är ganska tung och speciellt om det är på vintertid och banan är lite halkig.
Då gäller det att landa flygplanet precis på det stället på banan som det är tänkt och uträknat att man ska landa. Att bli "hängade" i luften i 2-3 sekunder längre än tänk och man har en hastighet på ca. 250km/h så är det ganska många meter av banan som försvinner bakom dig.
Risken är ju då att man inte lyckas få stopp innan banan tar slut.
Nu var vi dock ganska lätta och hade bara lite sidvind vid landning så allt gick som planlagt.

Dagen efter va tanken att vi först skulle flyga till Oslo för att sedan flyga vidare till Kölnn i Tyskland, men när vi kom till flygplatsen i Haugesund såg vi att flyget var försenat från Oslo.
Vi fick då veta att det pga ett strömavbrott på Gardemoen inte gick att tanka några flygplan. I princip alla flygplan stod på marken på flygplatsen.
Vi fick snällt sitta ner och vänta och invänta besked. Först skulle det bli 1h försenat. Sedan 2h.
När flygplatsen väl öppnade hade det gått så lång tid att den besättningen som skulle flyga planet till oss hade arbetat för länge och fick inte flyga längre.
Det fanns andra flighter som var högre prioriterade som man använde extra personal till så vi fick besked om att vår flygning skulle ställas in.
Det var bara att ta taxi tillbaka till hotellet och gå och sova igen.
Vi fick ta den tidiga morgonflygningen över till Oslo dagen efter istället.

En del av vår besättning hade sista arbetsdag när flygningen blev inställd, så dom fick helt enkelt jobba en dag extra. Detta får man ju såklart betalt för men det kan vara lite svårt att helt planera familjelivet i detta yrke.

Nu är det standby som gäller i några timmar innan jag ska ta en flygning upp till Trondheim. Där blir det övernattning innan det blir 6 flygningar mellan Oslo-Trondheim imorgon.

Återstår att se om detta går som planlagt eller det blir nya strömavbrott :)

Over and out!

Las Palmas och Stavanger

Ja det är så dagarna ser ut på jobbet. Ena dagen flyger man till Kanarieöarna för att nästa dag flyga
"oslo expressen" mellan Oslo och Stavanger.

Första dagen på denna arbetsperiod så blev det just ner till Las Palmas. Det är först nu när höst och vinter kommer som man mera uppskattar flygningarna ner dit. Tyvärr så var det inget stopp med övernattning denna gången utan vi skulle ner, släppa av folk, på med nytt för att sedan flyga tillbaka till Oslo igen.
Vi hade näst intill fullbelagt på resan ner till solen. Det är ju som bekant nu folk vill förlänga sommaren lite med ytterligare lite sol.
På resan ner hade vi otroligt bra väder hela vägen. På en flygresa på över 5.5h så brukar man alltid stöta på något slags väder. Exempelvis flyga genom en jetström som ger lite turbulens eller liknande, men på denna tur hade vi klart och fint väder utan turbulens.

Resan hem hade vi inte lika fullt med passagerare, men vädret var desamma och det är ganska skönt för när vi landar och slutar i Oslo så har man haft en arbetsdag på 13h 30min.
Det är inte alltid man är så upplagd att göra en nattlandning i full snöstorm efter 13h i cockpit.

Hade som sagt också "oslo expressen" som vi kallar den. Man flyger mellan antingen Oslo-Stavanger, Oslo-Bergen eller Oslo-Trondheim en hel dag 6ggr.
Det är fullt upp en sådan dag. Det är bara starta, klättra, sjunka och landa hela tiden, men samtidigt gör man samma sak om och om igen så det är lätt att det blir lite slentrian i det hela så man får tänka till själv ibland och faktiskt läsa landningskortet lite mer noga än man kanske tror man behöver ibland.

Dessa turer går som regel lätt sett till passagerare men det är inte alltid.
Häromkvällen när vi skulle flyga mellan Oslo-Trondheim fick vi ombord en man som var otroligt berusad. Han ramlade på trappan när han skulle gå ombord på planet. En sådan berusad person kan vi av säkerhetsskäl inte ha med ombord. Ibland kan folk bli otroligt aggresiva när dom är berusade och kommer upp i luften.
Därför fick vi tillkalla polis som kom och omhändertog personen så att han dagen efter när han förhoppningsvis var lite mera nykter kunder göra ett nytt försök att flyga hem.

Som ni märker i detta inlägg finns det inga bilder. Min mobil har nämligen gått sönder och är på lagning.
Jag hade ett par dagar med standby och har därför itne flugit alla dagar. Åter kommer efter min lediga period med nya flygningar och förhoppningsvis lite nya spännande historier och händelser.

PS. ska blir flitigare på att skriva på bloggen framöver igen!

Vintern närmar sig!

Tidiga mornar!

Hej igen.
Då har man varit ute på några dagars flygning igen. Denna arbetsperioden är det tidiga pass som gäller.
Första dagen hade vi in-check klockan 05, så då är det bara att ställa klockan på strax innan fyra och sätta benen i marken. Det känns lite väl tidigt men när man väl kommer på jobbet så är det ganska OK ändå.
Vi skulle återigen till Barcelona vilket har blivit en återkommande destination på mitt schema det senaste. Denna rutt har jag pratat om så många gånger nu att det inte finns mycket nytt att tillföra tror jag. Vi hade fint väder och det var ca. 25 grader när vi landade där runt klocka nio på morgonen.
Inflygningen till El Prat går längs med hela stan så man får en fin blick över stan på väg in.

Har lag in en bild på en av vingtipparna på våra flygplan. En så kallad "winglet". Denna sitter längst ut på planets vinge. När det bildas lyftkraft från vingarna så skapas det olika tryck på undersidan och ovansidan på vingen. Trycket under är högre än det över och trycket vill utjämna sig om det kan. Enda stället att göra det är vid vinspetsen. Detta skapar sk inducerat motstånd, eller vortexvirvlar.
För att minska motståndet sätter man alltså på winglets. Detta ska enligt dom kunniga spara upp till
3-4% bränsle på flygplanet. Dom ser inte speciellt stora ut på avstånd men dom är faktiskt närmare 2.5m höga, och ännu större på större flygplan.

Winglet

Barcelona

Dag två denna perioden började inte speciellt bra. Denna dag var det enbart inrikesflygning i Norge som gällde.
Vi skulle flyga Trondheim-Oslo-Trondheim-Kristiansand-Bergen-Ålesund-Trondheim-Oslo.
En ganska lång dag med andra ord.
Vi började sätta upp cockpit som vanligt och passagerarna började gå ombord. Men när vi skulle lägga in all info i vår dator i flyget så var det något som inte stämde. Vi fick inte fram en del saker och kunde inte lägga in allt. Vi fick tillkalla tekniker men inte heller som såg först vad felet var.
Vi blev helt enkelt tvungna att flytta över alla våra passagerare på nästa flyg som skulle till Oslo från Trondheim. Som tur var tog det väldigt bra och det var inte många sura miner.
Efter en del felsökande upptäckte teknikerna att datorn inte fick temperatur från tempgivaren på planet. Denna behövs för att flyget ska kunna räkna ut bl a våra farter vi ska ha.
Flyget blev fixat och vi fick ta en liten paus innan vi började flyga vår runda med start Trondheim-Kristiansand istället.
Det är fullt upp en sådan här arbetsdag då det är korta flygningar hela tiden. Det är bara upp och ner hela tiden så man har att göra hela tiden.
Drygt 11 timmar senare var vi tillbaka i Oslo och arbetsdagen var slut! Efter lite mat och tv somnade man gott i sängen tidigt, man skulle ju upp klockan 5 igen :)

Vy över Oslo vid inflygning till Gardemoen

Slarvar med bloggen

Ja, tanken var ju att skriva här på bloggen, om inte varje dag, så iaf ganska ofta under arbetsperioderna. Men med arbetsdagar på mellan 10-12h varje dag så orkar man inte alltid sätta sig och skriva efter landning.
Hur som helst. Dom två sista dagarna förra perioden avslutades med både långa och korta flygningar.
Först tog vi oss ann Turkiet och Antalya igen om ni varit med på förut.
Vi hade faktiskt strålande väder båda vägarna. Det är inte så ofta det är det för i östra delen av europa, Rumänien, Bulgarien och Ukraina , bygger det nästan alltid upp massiva fronter med åska men det klarade vi oss fint ifrån denna gången.
Problemet denna gången var att det var många personer som vill hem från Turkiet. Våra flyg rymmer 186 passagerare, men nu var det 201st bokade. Det beror på att folk som jobbar i Norwegian åker företagsbiljetter. Dom får vi billigare än vanliga biljetter men dom gäller bara i mån av plats ombord.
En kapten på jobbet ringde upp oss och berättade att hans dotter skulle med en tidig flight till USA dagen efter så hon var tvungen att komma med. Vi lastade flyget fullt så hon fick sitta inne hos oss i cockpit hela vägen hem.
Vi tar som sagt 186 passagerare, men så kan vi ta ett par extra besättningsmän, plus 20 bäbisar ombord så totalt kan vi vara nästan 220st ombord på en gång.
På turen hem fick vi besök av en liten kille som var intresserad av flygning. Han hade gjort en fin teckning till oss som vi hängde upp i cockpit (se bild).
Han stod inne hos oss en stund och tittade på alla knappar innan han begav sig tillbaka till sitt säte. Det händer ibland att vi tar in folk i cockpit men det beror lite på vilken destination vi flyger till och vad det är för folk ombord.
Ganska ofta får vi förfrågan om barn får komma in och titta, men när dom väl är där inne förstår man att det mest var pappa som ville komma in och titta och använde barnet som ursäkt. (Skulle man ju själv aldrig komma på att göra :)

Inflygning till Antalya

Fin teckning från en av våra passagerare

Sista dagen var det dags för lite kortflygning mellan Oslo-Stockholm. Vi skulle köra 2 gånger till Stockholm fram och tillbaka.
Det började bra i Oslo. Vi hade fint väder, fick alla ombord och kom iväg i tid. Sista dagen på jobb vill man alltid att det ska gå undan eftersom man ska sätta sig i bilen och köra lång väg hem efteråt.
Men när vi väl kom till Stockholm fick vi vet att vi hade fått en CTOT/slott, som låg 1h efter våran normala avgångstid. Så mycket för tidig kväll tänkte jag.
Jag informerade passagerarna om läget och vi fick snällt sitta och vänta. En engelsman frågade en i cabin-besättningen om det var en skämt som hade sagts över högtalarna men så var ju tyvärr inte fallet.
Vi satte högsta fart tillbaka till Oslo och försöka få så mycket genvägar på väg in till landning och att få hålla såg hög fart som möjligt. Detta gjorde vi dom två sista flygningarna också och vi lyckades faktiskt flyga in så pass mycket att vi bara landade ca 10min efter den normala tiden vi skulle varit tillbaka i Oslo. Anledningen att vi fick CTOT beror på att dom är underbemannade i flygkontrollen i Oslo. Detta är ett stort problem för oss. Flygbolagen betalar otroligt mycket pengar för denna tjänst och att det är samma problem varje sommar gör att flygbolagen ser rött ibland nästan.
Jag själv satte mig bara direkt i bilen och åkte hem. 3h senare och klockan halv tre på natten var jag i säng hemma.

Dagens flyg vi använde

Dubbelt Barcelona!

Efter natten i Bergen var det åter dags för lite flygning. Dagens första var kort.
Mellan Bergen och Oslo. En flygning på ca 45min. Men Norge bjuder ju som oftast på fantastisk natur att titta på när man flyger och idag fick vi en fin titt på Folgefonna-glaciär. Det är Norges 3e största glaciär och ligger utanför Bergen vid Hardangervidda.
Den ligger på ca 1400m över havet. Det är även känd för att ge väldigt kraftig isbildning på flyg under vintern. Av någon anledning är det något som gör att flygplan kan dra på sig otroligt mycket is när man flyger över där vid vissa väderförhållanden.
Detta är vanligtvis något som inte är till fördel för flyg, men vid vissa tillfällen är det uppskattat. Till exempel när man byggde nya Airbus 380 (världens största passagerarflyg) och man ska certifiera den för vinterförhållanden så låg man och flög över denna glaciär för att se hur den klarade av all is som sätter sig på vingarna.

Efter landning på Gardemoen var det flygbyte som gällde. Vi parkerade på inrikesterminalen och skulle avgå till Barcelona från utrikes så det blev en lång promenad genom hela terminalen innan vi nådde fram till flyget.
Vi satte upp för avgång från bana 19L och SID TOR1C som tar oss mer eller mindre rakt söderut direkt. Vädret söderut var även idag väldigt bra och flygningen ner gick utan några problem. Vi landade rakt in på bana 25R.
Som jag sagt innan så är El Prat ganska stor flygplats och när vi skulle taxa till startbanan som var 25L så tog det 23min, vilket gjorde att vi var tillbaka på Gardemoen 5min efter tidtabell.

Dagen efter var det åter dags för en tur mellan Oslo-Barcelona. Det finns inte så mkt att rapportera från den. Det var mer eller mindre identisk med den första bortsett från att vi passerade genom en JET-ström på vägen hem som gav oss lite lätt turbulens en bit över Frankrike. Vi hade passagerarna fastspända under ca10min men sedan var turbulensen så lätt att vi släppte dom lösa igen. Dom har en förmåga att alltid bli väldigt pissnödiga just under dessa stunder.

Två dagars flygning återstår innan hemfärd. Antalya, Turkiet och Oslo-Stockholm. Återkommer när detta är avklarat!!

Fint flygväder väntar

Folgefonna-glaciär

Slut på ledigheten!

Då var man åter tillbaka i arbete efter ett par veckors skön semester!
Jobbet startade dock lugnt. Första dagen hade jag bara standby i 4 timmar innan jag skulle transporteras från Oslo till Stavanger och övernatta där.
Vi hade pickup kl14 dagen efter och det var strålande väder i Stavanger så det blev en skön promenad vid vattnet innan jobbstart.

Vi blev hämtade på hotellet i Stavanger och åkte ut till flygplatsen. Väl där tar vi ut alla papper på datorn som vi behöver och går igenom dagens flygning. Vi går igenom vädret på dom ställen vi ska flyga på, vädret på väg dit tex om det är turbulens i luften, om det är blåsigt eller om det är åska och liknande i området. Vi går igenom flygtiden och antal passagerare som ska med.
Idag skulle vi flyga till Murcia- San Javier som ligger söder om Alicante, på Spaniens sydöstra hörn.

Vi startade på bana 36 i Stavanger på SID KARLI 4H. (SID = standard instrument departure, den rutt vi flyger ut från flygplatsen).
Det var en dag med strålande väder överallt. Det var nästan molnfritt över Europa, inga jetströmmar. Det var bara att åka med och njuta av turen. Vi fick en riktigt fin vy över Paris (se bild) och det är inte så ofta det är så klart över Paris så passagerarna var glada över utsikten.
Efter att ha flugit över Pyreneerna och genom Spanien var det dags att göra sig klar för inflygning. Vi fick veta att vi skulle landa på bana 23 vilket var super. Det betyder att vi skulle landa rakt in och få kortaste vägen. Numret på banan motsvarar riktningen på en kompass. När man landar på bana 23 landar man alltså med en kompassriktning på 230 grader, bana 19 190 grader osv.

 Som vanligt i sydeuropa så kan man inte helt lita på det dom säger och samma var det idag. När vi hade ca 5min till landning kom dom på att vi inte skulle landa på bana 23 utan flyga runt och landa i motsatt riktning på bana 05. När det är så nära inpå landning blir det en del att göra. Man ska ändra bana i databoxen, man ska sätta upp nya frekvenser, ny inflygningsriktning, nya höjder osv.
Men även detta gick fint och vi landade säkert bana 05 på San Javier.
Ute var det 33 grader och en väldigt hög luftfuktighet så det kändes som det var över 40 grader. Det är inte så behagligt att gå runt flyget i skjorta och slips då, men man ska väl inte klaga antar jag.
San Javier ligger ganska fint med delar av staden ute på en strand-sträng, lite som Miami (se bild).

Hemresan gick lika fint som resan ner men vi skulle landa i Bergen istället för Stavanger.Det var otroligt stilla väder på kvällen.När vi flög över Nordsjön låg den helt spegelblank och så nästan ut som en stilla insjö.  Vi kom in ganska sent på kvällen och det var lite trafik så vi fick raka spåret in till finalen på bana 35 i Bergen när vi var långt ute söder om Norges sydspets. Efter landning och alla checklistor var gjorda var det bara taxi till hotellet som återstod och en skön nattsömn.

Paris med Eifeltornet, triumfbågen, trocadero mm

Miami-liknande San Javier

Nordsjön ligger spegelblank

Flyg från Israel

Idag var det återigen dags att köra slingan Oslo-Berlin-Oslo-Molde.
Det är en förhållandevis kort dag med ganska sen in-check vilket är skönt. Regnmolnen över Gardemoen började skingras och solen tittade fram strax innan avgång. Återigen (eller som vanligt nu på sommaren) så är det brist på flygledare i Oslo vilket gör att vi fick en sk slott tid som låg 45min efter vår riktiga avgångstid.
Vid dessa tillfällen tar vi ombord alla passagerare, stänger dörrarna och så skickar vi ett sk "ready message". Det betyder att vi är fullt redo och då kan man ibland få lyfta tidigare om dom får en lucka. Detta hände tyvärr inte idag utan vi fick snällt vänta på vår tur. Väl i luften var det klart och fint väder och flygturen tog ca. 1h 30min.
När vi stod vid gaten på Schönfeld flygplats började det fyllas på med tungt beväpnad polis på gaten intill. Dom hade automatvapen och pansarbilar framme.
Vi förstod snart att det var flygplan från Israel på väg in. I tyskland har dom alltid hög beredskap när plan från Israel landar.
Vi följde skådespelet en stund innan det var dags att sätta kurs tillbaka mot Oslo.
Det var schema lagt lite längre tid mellan Berlin-Oslo och Oslo-Molde vilket gjorde att vi hann lasta om planet och komma iväg på tid mot Molde. Där landade vi runt midnatt och sedan var det dags för en skön nattsömn på hotellet.

Tungt beväpnad POLIZEI

Pansarbilen redo

Iraklion igen!

Det var inte så längesedan sist men nu var det dags för en tur till Kreta och Iraklion igen.
Återigen hade vi inga tomma säten utan bara glada solsugna passagerare.
Vi hade i stort sett heltäckande moln under oss hela vägen till Grekland så det fanns inte mycket att titta på under flygningens gång. Vi gjorde en VOR inflygning till bana 27. Jag hade glömt mina solglasögon hemma och hade kvällssolen i ögonen så det var lite svårt att se banan tidigt men efter 4h i luften landade vi säkert och alla passagerare kunde påbörja sin semester.
Medans vi stod och lastade om landade det en Boeing 767 från ett Ryskt bolag. Vi fick då ytterligare ett bevis på varför man inte ska flyga med bolag från Ryssland.
Banan började ta slut efter landning och dom kom fortfarande med hög fart. Dom stod på bromsarna allt vad dom kunde och hade väl ca. 200m bana kvar när dom stannade. Det är inte så mycket med tanke på att banan är 2700m lång. När dom fick stopp stod det en stor rökpelare ut från högra landningsstället. Bromsarna var alltså kraftigt överhettade. Men dom taxade lugnt in och parkerade utan vidare problem.
Vi själva blev däremot 35min försenade ut från Heraklion pga att 2 personer mer falska pass hade försökt komma med på flygningen. Dom blev nekade men hade checkat in ett bagage. När det är personer som har checkat in bagage med inte dyker upp på flygplanet måste vi hitta den väskan och lasta av den pga säkerhetsskäl.
Vi hade lastat ombord 171 bagage och teoretiskt sett skulle det ju kunna vara den första väskan lastarna tittade på men naturligtvis låg den längst in under alla andra väskor.
Efter 35min var detta löst och vi ställde upp för start på bana 27. Rakt framför där banan slutar är det höga berg så man måste direkt efter start göra en högersväng för att komma ut över havet.
Efter detta kunde vi flyga upp över Grekland, Makedonien, Serbien, Ungern, Slovakien, Polen och Sverige innan vi tryggt landade på 19R på Gardemoen.

Väntar på att få en högersväng mot banan innan man träffar ngt hårt

Den ryska maskinen som knappt fick stopp!

Sol och regn på samma dag

Idag stod det 4 flighter på schemat. Först ut var Oslo-Budapest t/r och sedan Oslo-Edinburgh t/r.
Regnet hängde i luften över Gardemoen flygplats när passagerarna steg ombord. Lyckligtvis hade dom bättre väder att vänta sig.
Vi startade rakt söderut på bana 19L och fick kort därefter genvägar ner mot södra Sverige och ner mot Polen.
När vi skulle börja stiga ner mot Budapest fick vi veta att det låg andra flygplan under oss så vi fick ligga kvar på höjd en bra stund längre. Detta gjorde att vi började komma när flygplatsen och inte hade så lång distans att kommer ner på våran approach-höjd.
Men vi satte ut speedbreak och satte upp farten så att nosen pekade rakt ner. Vi låg med en sjunkhastighet på ca. 5.500ft/min vilket ungefär vad vi skulle haft vid en nödnedstigning om vi hade tappat trycket i cabinen. Men passagerarna märker nästan inte av att vi sjunker så fort. Känslan i planet är nästan densamma så själva nödnedstigningen i sig är inte speciellt dramatisk vilket man kan få uppfattningen av från media ibland.
Hur som helst fick vi en fin inflygning över stan och floden Donau.Vi komma ner fint och landade mjukt på baka 13R i Budapest. Solen stekte och det var ca.27 grader.
Under tiden vi lastade ombord nya passagerare som får åka buss från terminalen ut till flygplanet kunde vi se hur Ryanairs passagerare får gå hela vägen, vilket är ganska långt. Kanske går fint i solsken men hur blir det i spöregn?? Såg inte så trevligt ut!
Vi avgick på tid och flög raka vägen tillbaka till Oslo och landade återigen i regn och dis.

Inflygning över Budapest med vy över Doanu

Ryanairs passagerare får snällt gå hela vägen!

35min hade vi på oss att vända om på Gardemoen efter landning, göra klart för en tur mot Skottland
och Edinburgh. Det låg en JET-ström rakt emot oss hela vägen till Skottland så vi hade ca. 90kt motvind hela vägen dit. Det är ungefär 165km/h som blåser rakt mot. Det gjorde att vi landade 5min sent. Lastarna i Edinbrugh är inte alltid så snabba så det blev ytterligare nästan 10min försening innan vi kom oss iväg mot Oslo igen. Vädret i Edinburgh va detsamma som i Oslo. Regnigt och disigt. Men det är fördelen med att flyga. 5min efter start har man kommit över regnet och man kan istället njuta av kvällssolen tillbaka.
Eftersom vi hade 95kt motvind till Edinburgh hade vi nu alltså 95kt med vind istället. Det var lite trafik vid Gardemoen när vi kom tillbaka så vi fick vectoreringar rakt in till ILS 19R så vi landade faktiskt nästan 15min före tidtabell.
Så efter en arbetsdag på nästan 11h 30min var det skönt att åka hem och lägga sig och sova lite.

Regn och rusk på marken i Edinbrugh

5min senare har vi fin solnedgång